Visste du att det kinesiska nyåret firas annorlunda än västvärldens? Det infaller nämligen mellan den 21 januari och 20 februari, efter vintersolståndet.
I februari firades det kinesiska nyåret stort runt om i världen, både i Kina liksom i andra världsdelar med migrerade kineser och ättlingar. Med fantasifyllt dekorerade tårtor, från till exempel https://www.dintarta.se/tartdekorationer, dumplings och massor av goda kinesiska rätter kunde det nog bli en riktig fest.
Firar nyår efter vintersolståndets andra nymåne
I Expressen gick det att läsa om hur kineserna följer solståndet när de firar nyår, men de följer vinterns – och inte sommarens solstånd (som vår midsommar). Datumet för nyår skiftar således från år till år, mellan den 21 januari till 20 februari. Nyår infaller i samband med den andra nymånen under vintersolståndet. I år inföll det på tisdagen den 5 februari. Då lämnades hundens år därhän och i stället gick vi in i grisens år. Årets kinesiska zodiakår. Det finns tolv djur i den kinesiska zodiaken, och har att göra med Buddha:
Enligt legenden kom de tolv djuren, en efter en, till Buddha när han låg för döden (484 f.Kr.) Råttan kom först, sedan oxen, tigern, kaninen, draken, ormen, hästen, fåret, apan, tuppen, hunden och grisen. För att hedra dem döpte Buddha åren efter dem – Expressen
I Sverige firades det kinesiska nyåret bland annat på Östasiatiska museet, Världskulturmuseerna. I ett klipp på tv4 går det att se ett klipp om hundens år och innebörden i det. Liksom att du som firar gärna får sätta på dig röda kläder, rött som är kinas färg sedan länge tillbaka.
I Dagens Nyheter går det vidare att läsa om hur nya månåret är den viktigaste högtiden i Kina, för familjen inte minst. Många återvänder till sina hembyar för att fira med sin släkt, äta god mat och dela ut presenter till varandra. Och smälla av fyrverkerier för att skrämma bort onda andar. Röda lyktor tänds i varje gränd och det gamla onda från förra året glöms bort.